Berggrunden bildas
Den Fennoskandiska (Baltiska) urbergsskölden, som Sverige är en del av, började bildas för drygt 3 miljarder år sedan. Den största delen av berg-grunden i norra och östra Sverige bildades för cirka 1900-1750 miljoner år sedan.
I sydvästra Sverige bildades huvuddelen av berggrunden för 1700 till 1550 miljoner år sedan, och har sedan deformerats och omvandlats vid flera tillfällen fram till för 900 miljoner år sedan. När Grönland kolliderade med Skandinavien för cirka 420 miljoner år sedan gav det upphov till den svenska fjällkedjans berggrund.
Stora Le-Marstrands-formationen på ön Åstol, med omväxlande lager av basalt och gråvacke-sediment och skärande pegmatitgång.
Landskapet förändras
I områden med ung berggrund kan man ofta se hur landformerna avspeglar den underliggande berggrunden. Särskilt tydligt är det runt aktiva vulkaner, där kratrar och lavatäcken präglar landskapsbilden.
I områden med äldre berggrund, som hos oss i Skandinavien, är sambanden mindre tydliga. Här beror terrängens landformer mer på årmiljoner av vittring och erosion än på de ursprungliga strukturerna i berggrunden.
Geologi på kartan och i samhället
Geologiska kartor visar jordarternas eller bergarternas fördelning på landytan. Geologi är en vetenskap med många praktiska tillämpningar, till exempel att hitta och utvinna naturresurser som olika slags sten, metaller och mineral.
Även vid storskaligt byggande, exempelvis vägar och broar, behövs geologisk kunskap för att undvika ras.
Geologiskt forskning kan även hjälpa till att skapa övervakningssystem och kunna förutsäga jordbävningar eller vulkanutbrott.
Nedslagskratrar i Sverige
Nedslag av större meteoriter eller små asteroider har åstadkommit ett antal mer eller mindre kraterformade strukturer i den svenska berggrunden, så kallade nedslagskratrar, impaktkratrar eller astroblem. Den största och mest kända är Siljansringen.
Läs mer om dessa kratrar på Nedslagskratrar i Sverige.
.jpg)
